You've been hit by a smooth criminal

Idag är det en vecka sen jag lämnade Montana. Att komma hem till Sverige igen var nästan läskigt, för allting var sig så likt. Åkte till Stockholm och körde sen så fort vi kunde till Skara för att titta på Carl som tog studenten, och vi missade utspringet med en kvart. Det är lugnt, det kunde har varit mer än så.
Var uppe och var social ett tag men sen så blev det för mycket och jag gick och la mig. Tänkte bara vila men det blev nog lite mer än så. Att vakna upp på svensk mark nästa morgon var overkligt, samtidigt som det var så vanligt. Nästan som om jag aldrig hade varit borta. Sjukt var det.
Att vara hemma är så vant, men ändå så nytt. Att träffa några kompisar var så härligt, men samtidigt så nytt och ovant. Inte för att något hade förändrats, men för att det ändå har hänt så mycket sen sist. Jag har förändrats massor sen jag lämnade alla i augusti, men det är som om jag vore mer "jag" än innan. Med andra ord, det är mer av en utveckling än en förändring. Utbytesåret är det bästa jag har gjort, och jag är så glad att jag kan fortsätta leva mitt liv i USA ett tag till. För nu när man tittar tillbaka, så är det så mycket mer än mitt utbytesår. Det är mitt liv.
Amanda

kontakta mig så vi kan träffas!!! :)

2010-06-17 @ 08:11:53
anneli

ska du gå ett år till i usa? hur funkar det?

2010-06-19 @ 00:44:01
URL: http://anneliiusa.devote.se
Julia

Undrar samma som anneli, hade varit intresant och veta hur det går till ? :)

2010-06-20 @ 22:55:52
URL: http://hotchocolatewithcream.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: