Time is running through our fingers...
Det är inte lång tid kvar nu, men det känns verkligen inte verkligt än. Att åka är inte alls verkligt, men någon gång lär man väl vakna och inse att det är dags att åka. Om inte annat så får jag väl sitta på den gula skolbussen och tänka Kärrtorp nästa. Lång resa till skolan blir det isåfall. Jag som tyckte att det var en bit när jag åker hemifrån i Stockholm.
Två veckor till min visumintervju, och jag har inte börjat med att fylla i papprena än. Det kändes inte värt att göra det innan jag hade fått alla papper, och nu har jag fått det livsviktiga DS-2019, med fel namn! Ingen stor överraskning, jag kanske borde göra ett enkelt (?) namnbyte för att förenkla allt under det kommande året. Om jag heter Anna hos amerikanska organisationen OCH på DS-2019 så kommer jag antagligen heta det på skolan också. Det kan bli rätt kul om någon skulle vilja prata med mig och jag inte reagerar, för vem reagerar på sitt mellannamn egentligen? Eller som i mitt fall, förmellannamn. Solen ropar på mig nu, och med tanke på att klockan faktist är eftermiddag så kanske jag borde gå ut och jobba på brännan, den är nästan borta.
Hotellstäd för hela slanten
I dagsläget befinner jag mig i Skara. Eller strax utanför om man ska vara exakt. Jobbade min första dag på hotellet, och det var faktist kul att vara tillbaka. Särskilt när vi med hjälp av en vagn på hjul skulle få upp tvätt från källaren och det var jag som håll i grejen med knappar på. Det var som en slags lyftkran som satt fast i väggen på översta våningen som man satte fast i vagnen, tryckte på uppåtknappen för att få den över kanten och sen på neråtknappen för att den skulle åka ner. När jag skulle hissa upp den igen så snurrade den så att ena delen av vagnen hamnade under balkongen. För att den skulle hamna rätt så var man tvungen att peta på kedjan som den hängde i. Problemet är att det var mer än min höjdrädsla klarade av, så jag satt och stirrade på den för att med viljan försöka få den att hamna i rätt läge. Det gjorde den inte. Min kollega fick springa upp och hjälpa mig. Slutet gott allting gott. Nu tittar jag på 27 Dresses och försöker komma på vad den vill säga världen. Jag kommer inte fram till något av intresse, förutom att killen som spelar Kevin är snygg, men det är ingen överraskning att killen som bruden kommer få på slutet är snygg. Originellt.
Negerboll
Stoppa pressarna! Jag är hemma! Inte nog med det, det är något som har hänt som aldrig hänt förut. JAG ÄR BRUN!30gradig värme i Kroatien har tydligen viss effekt. Nu måste jag få bort den osexiga linjen jag har på ryggen men det blir nog inte så ansträngande. Mest ligga i solen tror jag. Det är bara att hoppas. Jag har aldrig varit såhär brun förut, jag funderar nästan på att lägga upp en bild på mig själv. Problemet är att jag inte har något kamera, och jag orkar inte. Det är ingen som gråter blod för det.
The first of countdowns
Det regnar galet ute! Jag är var busskortslös på väg till plåsterhuset och lyckades använda samma biljett på väg tillbaka fast den hade gått ut. Allt var frid och fröjd, ända tills jag skulle byta buss. Jag är snål och kan absolut inte tänka mig att köpa en till (18 kr = Magnum Mandel, you do the math) så jag bestämmer mig för att vara hurtig och gå, så mycket regnade det väl inte. Jag hade fel. Jag blev blöt.
Poängen med det här är att snart är det slut, för jag åker till Kroatien imorgon. Flyger till Dubrovnik, stannar där någon dag innan jag drar vidare till Baska Voda. Mys. Åker med kusinerna den här gången, det kan bli intressant. Det brukar vara det. Igår var det 27 C i Dubrovnik. Om någon skulle vara avundsjuk på detta kan jag berätta en sak som plåster på såren; Förra veckan snöade det i Montana.
Graduationtwist and summerbreak, mixed together
Jag var på studentmottagning igår. Det var kul. Jag var väldigt glad och social på slutet. Men inte så stabil. Jag kom hem till slut, dags att sova, och nu, ny dag, nya studentmottagningar. Inrutat liv? Nejdå.Skolavslutning igår, om man ens kan kalla det för det. Komtillskolansittiaulankörensjungerrektornpratarenblomstertidnukommeruturaulantillklassrum
vilketklassrumdärärdetmentorpratarläserdiktgladsommarhejdå.
Ja, hejdå, vi ses om ett år och ett sommarlov. Jag har nog inte fattat det än, men skit samma.
GLAD SOMMAR