Vi bor 28 gangstergrabbar i en, stor barack med massa sängar, kan ni skicka mera pengar?

Antal somntimmar som jag har i kroppen: 0. Jag har varit vaken i snart 36 timmar, och skyller pa Amandas bok som var riktigt bra, och pa flygresan. Alarmet var satt till 3.00 am, och nar klockan var 2.56 am sa var jag fortfarande klarvaken. Jag lyckas tvatta haret i handfatet, packa ihop det sista, ata, och aven lasa ut boken pa vagen till flygplatsen. Hade inte nagon lust alls att aka tillbaka, men vissa saker maste goras. Tack vare pepp fran tva kanongulliga tjejer som jag aldrig har traffat sa kanske jag tar mig igenom det har. 

I vilket fall som helst. Pa flygplatsen i Omaha sa funkar inte maskinen som man checkar in sjalv pa. Eller den funkar, men jag finns inte i datorn. Efter en laaaang ko sa far jag antligen prata med en tjej som fixar ett boardingpass till mig, och att ga igenom sakerhetskontrollen var inga problem. Forsta flighten var odramatisk, jag satter min formogenhet pa att killen som satt brevid mig var dodligt bakis. Han sov hela resan, och markte inte ens nar flygvardinnan fallde upp bordet som han holl i. Hela hans kroppssprak sa "skjut mig!". Jag svarade inte pa hans boner. Jag lovar. Nar jag gick av planet sa far jag en grov hicka. Jag vet inte var det kom ifran. Sa fort jag kommer in pa flygplatsen efter den lilla promenaden sa hickar jag upp i ansiktet pa killen som stod och visade mig vart jag skulle ga. han skrattade bara at mig. Sen var det slut. Jag trodde att Salt Lake City, dar jag befann mig, var en relativt stor stad, och darfor borde ha en relativt stor flygplats. Jag hade fel. Jag vandrar runt ett tag efter att jag har hittat min gate, bara for att branna lite tid. Jag hittar ett doughnutstalle, och pa grund av ett missforstand sa far jag en annan doughnut an den som jag hade vantat mig. Det visar sig vara det basta som kunnat handa, for det var den basta doughnuten jag nagonsin har atit. Tankte nastan ga tillbaka och kopa en till, men nagon matta far det vara. Jag gar in pa BK for att kopa nagot att ata, och inser att jag inte alls vill ha nagot som de har. Gar tillbaka till min gate, for dar i narheten fanns en Quiznos, som gav (salde) mig en grym frukostsub. Var inne pa att kopa en till, men sa blev det inte, for jag var inte hungrig, jag ville bara ha nagot att gora. Till slut sa ar det dags att boarda, och jag gar ut igen, och av nagon anledning sa kommer min hicka tillbaka! Nar jag gick pa samma stalle som den dok upp pa forsta gangen! Det maste vara nagot med luften eller nagot. Tur att man inte bor i SLC pa heltid, jag skulle ha konstant hicka.

Jag kom fram, ar hemma, och ser faktist fram emot att fa borja skolan pa mandag, sysselsattning!
valla hill

Härlig läsning om en flygresa som vi gärna sett film på.

Love! EoK

2010-01-03 @ 07:57:48

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: