Satellit, satellit, oohhuooohh

Det ar massa sno i Iowa! Inte sa att man inte kan ga ut men man kan val saga att det ar ratt kallt faktist, men inte sa kallt att man inte kan ga ut. Sa lange det inte ar negative fahrenheit sa ar det lugnt tycker jag. Man vanjer sig faktist. Sitter just nu och tittar igenom bilderna pa datorn som ar kvar sen vi var har sist. Jag var jattesmal, vilket vore trevligt att vara igen men det ar for kallt for att dra sig ut och springa. Man kan ju inte sitta har med massa gamla bilder utan att lagga upp nagot, men vi for se hur lang tid det tar innan det har laddat klart.

Gulle! Jag har inte traffat Andy an sa jag kan inte saga om han har forandrats eller inte. Min kara syster ser ganska liten ut om man jamfor med sist jag sag henne, aven om jag tror att hon kommer att ha forandrats annu mer nasta gang jag ser henne.

Flygresan hit gick val bra, alla sakerhetskontroller tog sin lilla tid men det var inget att oroa sig for. De rev upp i orincio hela vaskan som jag hade, och hittade en liten flaska med nagonting som jag inte ens vet vad det var (oooh) och var tvunga att kora den igen. Sen var det jackan dar jag hade ett lappbalsam som lag lost. och vi vet ju alla hur sprangfarliga de ar nar de kommer i luften sa de var tvunga att kora allt igen. Segt, men tills slut var jag godkand och kunde ga direkt pa planet. De krossade mina pepparkakor, poor me! Framme i Minneapolis sa gar jag runt och kollar efter gaten, men tanker, laget ar lugnt, det ar over en timme kvar. Sen sa slar jag pa mobilen och inser att det ar en timmes tidskillnad och att jag inte alls kan satta mig och ata nagonstans. Hittar gaten och gar pa planet, lite surare an innan. Efter en inte alltfor lang flight sa kommer jag av utan krangel och hittar Pat ganska fort.

Nar vi kommer fram till Shelby, som ar sig likt, sa trallar vi runt lite, och jag var stentrott fast jag inte borde vara det, for tidskillnaden var ju ill min fordel den har gangen, jag vann en timme. Eller ar det tvartom? Forlorade jag en? Jag har ingen aning men det spelar val ingen roll egentligen.


Inte fran Iowa, but just as good; Kansas City. Bleka ben var jatteinne da! Pojken pa bilden ar snygga Aleks, undrar om han fortfarande ser bra ut. Grymt trevlig var han sist man sag honom. Vilket var tva, snart tre ar sen. Jag kanner mig lite halvflummig, och det finns val ingen egentlig anledning till det. Kanske borde jag ga ut och springa? Nej, for kallt. Jaklar, jag har inte skrivit sahar langt pa lange. Snart blir det pizza, yummie! Stannar har tills pa lordag, och da bar det tillbaka till Great Falls, med lite hang i Salt Lake City pa vagen. Blir dar i typ tre timmar eller nat, sa da ska jag val hinna ata  nagot.

Hrvatska

Kul att du kom tillbaka och verkar ha det bre där. Jo folk förändras ju hela tiden, men vad jag har märkt så är det mest på ytan. Ta det lugnt och gör det bästa av tiden där! Kram/Pa

2009-12-31 @ 01:58:08

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: