Utbytesmania, jag? Nej vaddå, jag förstår inte...

Mina dagar består just nu av i princip tre saker; Jobba, äta, sova och forumet. Jag sitter en del vid datorn för att jag inte har så mycket kontaker i den här staden, och då finns det bara en sak som gäller, nämligen Utbytesstudent.se. Där finns massor att läsa och är super om man vill veta mer om utbytesår. De har delat upp det så man kan läsa om olika förberedelser, lite om skolan och livet  när man är iväg och även hur det kan vara att komma hem, både som artiklar och även reseberättelser som medlemmarna själva har skrivit. Jag är ganska dålig på att förklara men det bästam man kan göra är näl att klicka på länken. Det finns också en karta där man kan se hur alla som åker iväg bor under sina år, jag har inte lagt in mig själv än men det kommer någon dag. Kort sagt en sida värd mer än ett besök om man vill åka  som utbytesstudent, själva sidan drivs av en före detta utbytesstudent vilket innebär att han vet vad han pratar om.

Bäst av allt är forumet, där man kan hitta svar på det mesta, och om det skulle vara nåt man undrar så får man svar av någon där.  Hur många timmar jag har spenderat där den senaste tiden vill jag inte veta, men jag kan ärlig säga att det har gjort mig klokare (på vissa sätt, mindre klok på andra kanske man kan säga). Om någon skulle undra vilket stadium jag befinner mig i just nu så kan jag säga att jag platsar rätt bra i ett fack.

En månad!

Jag måste ju faktist däga någonting om att det endast är en månad kvar tills jag åker idag. Det känn verkligen inte som att jag ska åka men det kommer väl. Jag måste köpa en resväska, packningsbiten kan nog bli svår annars. Jag vet inte vilken färg jag vill ha, men jag ska antagligen köpa Samsonite Termo Spinner. Den är sjukt high tech, med TSAlås och stenhård plast. Det ni! Jag ska bara packa en väska och den får inte väga mer än 23 kg men det ska nog gå. Annars får jag väl ta lite saker under tröjan och skylla på biverkningar av medicinen.

Hey dude, what's up with your passport?

På något sätt känns det lite obligatoriskt att skriva om ambassadbesök om man ska till ett land där de kan vara lite paranoida. Jag menar det inte på något dåligt sätt, det är lite gulligt faktist! Efter ungefär en månad av papper som ska fyllas i, alltså ungefär en timmes effektiv tid, så var det dags att dra mig iväg. Dagen börjar på bästa sätt genom att jag lyckas försova mig. Efter en snabb titt i spegeln (och ingen på klockan) så inser jag att jag måste tvätta håret. När jag ändå var igång så rakade jag benen, hur mina prioriteringar såg ut tänker jag inte fundera på. Efter ett tag så beger jag mig av på den långa promenaden till ambassaden, 10 minuter tog det. Kön är längre än vad den hade varit om jag inte hade lagt tid på onödiga saker, men man vet faktist aldrig vem man träffar i en visumkö. När en vaktkille osm jobbade i "insläppet" börjar kolla på allas papper inser jag med en växande klump av panik att jag har glömt kuvertet som ska skicka hem mitt pass igen. När killen kommer fram till mig och jag piper fram att jag inte har något kuvert så säger han att jag måste gå och fixa ett.

"Oh, diplomat"
"Yeah, I don't have the envelope but I live closeby..."
"Good, go get it and then go to the window"

När jag var tillbaka typ 20 minuter och 66 kronor fattigare så har kön krympt rätt ordentligt och jag får gå fram och ställa mig först, mördarblickarna i ryggen gick inte att ta miste på. Efter en lååång väntan inne i själva rummet så fick jag tillslut ställa mig i en av luckorna, lämna fingeravtryck och svara på frågor i max en minut. Sen var det klart. 11 var jag hemma i tryggheten igen.