Partey!

Jag orkar inte gå till skolan imorrn. Har varit hemma sen i fredags, och ja, det är jättetråkigt, och nej, jag kommer inte göra det plugg som måste göras fastän jag har lovat mig själv i två veckors tid att göra det men fortfarande fått det gjort. Men en dag till hemma kan väl inte skada? Livet är hårt.

Skulle däremot väldigt gärna åka ut till ponnyn imorgon. Har inte varit där på över en vecka, och det vara bara så fel att vra hemma en tisdagseftermiddag. Klockan gick väldigt långsamt denna kväll, då jag var hemma hela dagen, och TVkvällen kom aldrig igång. Annars brukar det vara stress för att hinna både duscha och fixa middag innan klockan 21. Tid är, i vissa fall, överskattat. 

Har insett att många andra Exploriusstudenter har fått veta att det blir ett infomöte någon gång i maj. Informationen om detta obligatoriska möte har glidit förbi mig utan att göra några avtryck. Nu kan man undra varför det är så. Har de glömt bort mig? Vill de inte ha mig? Har de insett att någon som jag inte duger till att representera Konungariket Sverige i det stora landet på andra sidan Atlanten?
Representationsbiten är viktig. Jag ska hela tiden ha i bakhuvudet att jag representerar mitt land, och att mitt beteende kan forma amerikanernas intryck av Sverige för all framtid. Att många amerikaner tror att svenska tjejer är blonda, har stora bröst, är slampiga och springer runt nakna (i hemmet gäller detta hela hushållet har jag hört) gör att jag känner mig lite... Otillräcklig? Nej, fel ord, men jag vet inte vilket ord jag letar efter som kan beskriva situationen. Om man ens kan kalla det för situation, det är nog att ta i egentligen. 

Åter till Explorius. Jag ska maila dem, problemet är att det är deras tur att höra av sig. Ett stort relationsdrama det här, det är som Sex and the City och deras datingregler. De säger att de ska höra av sig, jag litar blint på dem. Lite för blint. 
Jag har ju faktist ingen direkt fråga, om man bortser från biten att de verkar ha glömt (eller förträngt) min existens, och jag är inte säker på att det är värt att verka för angelägen, för då tappar de intresset och jakten är det roliga för dem. Man måste spela sexigt svårfångad, inte släppa till för tidigt, för när de har fått vad de vill ha går de vidare utan en tanke på vad som har hänt innan för de har ju faktist fått vad de ville ha. 
Vad pratade jag om?   

Är inte ett fan av Sex and the City, och signaturmelodin i kombination med Carrie Bradshaws visdomsord är lite mer än vad jag ville ha i huvudet denna kväll. Kort sagt, I'm outta here.