Let me take some of the punches for you tonight

Homecominghetsen har borjat. Det verkar valdigt kul faktist, med vissa undantag som jag aterkommer till. Dagen idag var en sa kallas Club Day, allsta att man traffas i clubbarna och gor jag vet inte vad. Som ni vet sa hade jag planerat att ga med i Speech eller Drama, men blev det sa? NEJ! For jag ar utbyutesstudent utan egen vilja. Efter mycket slit (ga och fraga om ett klubbkort) sa hade jag det gyllene (den ar faktist guldfargad for skolfargerna ar gront och guld) kortet i min hand. Jag fick aldrig nagon chans att anvanda det. Under 2nd Period sa kom det in en tjej i klassrummet och gav en lapp till lararen. Inget ovanligt, det hander ganska ofta. Den har gangen var det jag som skulle informeras, och da far jag veta att jag inte har nagon att saga till om, jag ska till The International Club. Man hor ju pa namnet hur trakigt det ar. Besvikelsen var enorm. Jag moter upp Marie och Kevin och gar med dem till klassrummet. Nar vi ar dar far vi lite info om allt mojligt och blir fotade for Yearbook igen. Jag vill inte veta hur jag ser ut, men fordelen med att vara utbytesstudent i Yearbook ar att man har en del makt over vad som kommer skrivas om utbytesstudenter i Yearbook. Alltsa, de dar bilderna sa tas om. Kanske inte alla men min ska det. Klubbmotet fortsatter med att alla utom jag far presentera sig. Jag var ute och blev forevigad nar det gjordes, nackdelen med detta ar att ingen vet vad jag heter, mitt namn ar Anna tills jag har sagt att det inte ar det. Sen sa pratades det lite om Homecoming och jag blir bara irriterad pa det. Jag vill bestamma vad jag ska gora pa Homecoming, och vilken club jag ska vara med i. Som det ser ut nu sa kommer jag inte att kunna ga med i varken Drama Club eller Speech, mest for att jag inte vet nar motena ar. Jag ar bunden till International pa obestamd tid. Detta uppskattas inte. Jag tycker inte om att jag inte far bestamma vad jag ska gora med mitt utbytesar, och jag tycker inte om att bli behandlad som att det kommer ta mig ett halvar innan jag har vant mig vid att bo har. Tro det eller ej men jag har redan vant mig. Visst har jag inte full koll jamt, men jag gar inte runt och ar standigt hog pa nya intryck.  Jag ska tillagga att lararen som holl i det var trevlig och antagligen bara menade val, men jag vill lara kanna folk som inte ser mig som the Exchange Student from Sweden.

Josses vad jag later bitter men det har sina anledningar. Till exempel sa har jag ritat en karta over USA. Det skulle vara en lugnande ovning men jag satt dar och var jattestressad och svettades. Det blev ingen bra karta, Iowa blev storre an Kalifornien. Nagot sager mig att det inte ska vara sa. Jag ska ga ner och hamta mitt minneskort med bilder sa kan ni fa se hur delar av livet har ser ut.